Våren är nog äntligen här!! Varit över 15 plusgrader i flera dagar och solen skiner härligt! Om ett par dagar är hoppbanan sådär underbart bra att rida på, då gäller det att passa på innan den torkar upp för mycket. Och tur är väl det att Pican är fräschare än fräschast i kroppen! Under ridpasset efter equiterapeutens besök fick jag uppleva en helt ny känsla på Pican. För det första så skrittade hon RAKT och inte med vänster bakben utanför kroppen, sedan travade hon med aktivitet i ryggen/bakom sadeln så sadeln liksom "lyftes upp". Pica är tillbaka precis som hon ska, jippie! Nu är det bara att rida mycket lösgörande grundarbete med övergångar och djup form på damen ett tag.

Världens bästa Pica i vårsol  

Förutom att Pican blivit som vanligt igen så har det hänt andra roliga grejer, bland annat har jag blivit motbevisad vad gäller Magic Brush. Ganzy´s ägare (och numera även ägare till Åskar) köpte en liten present till mig när jag hjälpte dem med Ganzy och klockrent var det ju när det låg ett par Magic Brush i paketet. Men jag är ju inte rädd för att erkänna att jag hade fel så här kommer det (nu på pränt!): Magic Brush var bättre än väntat!

Helt suveräna på torkade lera och är mjukare och effektivare att använda på benen, framförallt i karleden och i ansiktet. Känner på mig att jag får använda dem ordentligt idag när Pican gör premiär naken i hagen, lermonster lär hon nog vara   Men en skitig häst är väl en glad häst eller?

Men inte nog med att jag fick ett par Magic Brush av Ganzy´s ägare, jag har fått en uppsättning till!

Det var en glad överraskning som hamnade i brevlådan i veckan. Jag som aldrig vinner eller lyckas "få" något lyckades tydligen skriva en så bra insändare till Hippson Magazine att den publicerades i nyaste numret!

Det känns som jag är inne i flow med positiva händelser nu och det får gärna fortsätta! Har ännu en rolig händelse att förtälja och det är att jag lyckades gör en "bra" affär. Pican får skav varje år vid den här tidpunkten när den klippta pälsen växer ut och ska ersättas med ny. Så jag tänkte att det var dags att investera i en egen fårskinnsvojlock så jag slipper låna av Åsberg hela tiden. Så sagt och gjort så googlade jag runt och hittade väl en till bra pris som även gav fri frakt på den sidan, så jag tänkte att jag tittar runt och ser om det är något mer jag behöver (läs: vill ha). Hittade en sadelgjord likt den jag lånat av Åsberg (nej jag har inga egna grejer!) men ville jämföra pris hos Färjestads rid och trav, eftersom Åsbergs sadelgjord är köpt där. Och på något sätt klickar jag mig in och ser att de har renskinn som man kan ha under sadeln och till ett bra pris! Så istället för att köpa en fårskinnspadd för ca 750 kr köpte jag ett renskinn och en sadelgjord till samma pris! Sen att dom är otroligt serviceminded och trevlig på Färjestadshopen gör det inte sämre. Eftersom jag gjorde min beställning via telefon så kunde jag hämta ut mitt paket mindre än 24 timmar efter beställningen, snacka om snabba puckar!

Nu ska jag njuta av min ledighet som innefattar tre hela dagar utan plugg och en massa måsten, tentade av senaste delkursen igår. Första anhalten är ett varv i Aggerudsspåret!

På återseende!

// therre

Antingen har jag bara en massa spioner på bloggen som inte vill ge sig till känna eller så var det ingen som läste texten utan tittade bara på bilderna, eftersom jag inte fick en endaste respons på min nyfikenhet vilka som läser bloggen.

Hur som så har Pican fått jogga sig en vecka till. Dock började hon kännas lite märklig två dagar förra veckan, seg och inte alls sig lik. I fredags kände jag redan vid framskrittningen att något var knas och visst var det så. De på läktaren tyckte inte hon såg helt fräsch ut, inte oren eller halt men inte som hon brukar helt enkelt. Det gjorde att jag lät henne få skritta för hand hela helgen fram till idag då equiterapeuten M var på besök.

M kände igen mig direkt och undrade om hon varit hos mig förut och det har hon ju! För två år sedan...Jag meddelade glatt att Pica då var toppfräsch och endast hade fått lite laser och att Pica inte alls såg ut i kroppen som hon gjorde då. M höll med mig och hade då antecknat att Pica den gången varit väldigt rund och fin i muskulaturen men det roligaste av allt "att hon var stoig". Nähääää?! Säger hon det  
Jag berättade hela våran resa med skadeperioden och M började känna igenom Pica under tiden. Det hon hittade var låsningar i halskotpelaren och en förskjutning i SI-leden som hon då hoppades hon kunde lösa, men inte säkert. Hon tyckte jag varit klok som inte börjat rida fullt ut innan jag kollat upp Pica, så det kändes ju bra även för mig.
M började gunga och greja med Picas framben, känna på muskulaturen som var lite spänd konstaterade hon, främst i bröstet (märkt när jag borstat) och uppe på höger lår/bak-del (som Pica ömmat på vid borstning). Så M satte nålar på vardera sida om halsen och sedan tre stycken uppe vid korset, för att mjuka upp de delarna inför kommande manipulation. Sen körde hon med laser på nästan hela Picas kropp och Pica fullkomligt njööööööt! Matte fick sig en egen massage på axlarna av Picas mule  
När M var klar med laser så påbörjades operation fixa SI-leden. Hon klämde och tryckte på Pica som var lite ambivalent i sitt beteende, allt kändes nog konstigt. Helt  plötligt brister M ut: YES! Jag fixade till det. Och sken som en sol! Det gjorde ju även mig glad, för om equiterapeuten är glad över sitt resultat är även jag det! Så hon meddelade att den var på plats som den skulle igen, vilket hon inte trott att hon skulle kunnat fixa med tanke på Picas humör i vissa lägen. 
Efter SI-leden så grejade hon med halsen, böjde och bände tills alla låsningar var väck! Så nu är hela Pica toppfräsch och som hon ska igen! Mina aningar att något inte varit helt som det ska var rätt.

Så nu ska vi, till skillnad från andra som brukar få vila/lugna turer ett par dagar, rida två dagar på rakt spår (inkl. idag!) i alla tre gångarter och därefter kör på som vanligt. M trodde att vi snart kommer vara tillbaka i toppform igen. Vi bokade in ett återbesök direkt, så om 4 veckor ska hon komma igen för att se om allt gått åt rätt håll.

Så nu är Pica och jag fit for fight att sätta igång fullt ut!  

Nu ska jag åka mot stallet igen för att ta ut min fina springare på en tur rakt framåt   
På återseende!

// therre

 Nu är det dags för en shape up! Både av mitt liv och bloggen. Livet har redan börjat shapeas up genom konditionsträning, i mitt hem infinner sig nämligen en crosstrainer vilket gör att jag inte kan slippa undan längre! Avklarade tre pass förra veckan á 25 minuter och denna vecka har jag avverkat 1 st pass på 25 minuter. Sen har vädret vänt och blivit "vår" vilket innebär isfria cykelvägar och därmed blir det cykel till stallet de flesta dagar framöver. Äntligen!

Pican joggas i ridningen, vågar inte göra något förhastat förrän equiterapeut kollat på henne vilket sker på tisdag! Får se vad equiterapeuten har att säga, tror nog ändå det är lite som inte är som det ska med tanke på Picas ordentliga vurpa i december. Känns som att vi har en lååååång väg tillbaka då muskelknutten Pica mer ser ut som en ämlig unghäst i kroppen. Har tagit ett par bilder på henne så jag kan se om ridning och foder gett något resultat om några månader.

Denna ska rundas till och "byxbenen" skall komma tillbaka

Lite väl mörk bild men den får duga

Hon ser ju "slimmad" ut iaf, men inte riktigt så jag vill hon ska se ut. Muskleknutte ska hon återgå till!

Så mycket galopp ska det bli framöver, galopp på stora ytor i rund låg form så hon får komma upp med ryggen. Lite hoppning så snart vi fått klartecken från equiterapeuten och så rida ut i skogen. Ska försöka ha två galopp-pass i veckan varav ett gärna får vara ute i skogen, sen försöka få till hoppning minst en gång per vecka också. Sen får ju planen ändras beroende på dagsform hos ryttare och häst helt enkelt. Men med våren i antågande så kan man ju äntligen få komma ut och rida på vår stooooor hoppbana där det finns massor av plats!

Pica har ju även börjat äta Krafft Muskel, som jag fick som råd av Kraffts rådgivare, samt sakteligen återgått till normal krafftfodergiva. Hon äter det med stooor gläjde och allt ska ätas upp!

Sen hade vi årets första tävling på KgRK och hos oss fanns Degerfors Ridsport, både med försäljning och som sponsor för tävlingen. Så jag bestämde mig för att köpa ett nytt schabrak som jag blivit förälskad i   

Från Schockemöhle´s vår kollektion

Så grymt fint! Och som gjort för Pican    

Att det matchar hennes vardagspannband gör ju det inte sämre direkt  

Bruna och rosa pärlor till brun och rosa kant på schabraket, me like!

En liten catch up av mitt liv, ska försöka återgå till bloggandet igen men motivationen måste ju infinna sig!

Därför vore det väldigt trevligt om någon/några ville skriva en liten rad om vad ni är för filur som tittar in här, gärna en liten kort beskrivning av er och ert "liv" med eller utan hästar.

För det har ju ändå varit ca 30-40 personer inne på bloggen varje dag trots brist på inlägg, så något intressant måste jag väl ändå förmedla  

På återseende!

// therre 

Ett par dagar har återigen hunnit springa förbi och jag har haft fullt upp! Har bland annat tagit ett beslut att hoppa av min distanskurs Kvinnofridskunskap, jag hinner verkligen inte med! Så nu satsar jag 100 % på enbart Krimonologi B som äntligen har börjat beröra just ämnet Krimonologi, jippie! En hel vår fylld med massa intressant  

Pica har fått röra på sig flera dagar och jag har dragit nya slutsatser om att mycket egentligen sitter i den lilla märrhjärnan som Pica faktiskt innehar. Så nu börjar vi sätta igång och ökar på ridningen och kraven gradvis. En dag nu i veckan kändes hon jättebra små korta sekvenser och kunde till och med slappna av! Så mycket av det som skedde utvecklingsmässigt i höstas sitter kvar vilket känns väldigt, väldigt skönt. Kanske har hon till och med mått bra av lite längre "vila" och fått smälta många nya intryck? Vilket som så kör jag på med ridningen nu och får se hur nerver/lårkaka fortsätter att bli bättre, sämre eller stanna av.

Om endast två dagar bär det av mot Göteborg Horse Show, behöver jag säga att jag nästan längtar ihjäl mig?
På återseende!

// therre

Shopping-trippen till Örebro igår resulterade i väldigt oväntade inköp: ett par skinny(!) jeans, två tröjor och en klocka. Pica fick en ny vårklädsel och kommer nu lysa upp hela Karlskoga Ridklubb:

The lady in red!!

 Täcket kommer ifrån Hööks och satt helt perfekt på Pica. Visserligen brukar de flesta täcken passa perfekt på Pica så det var inget jag hade oroat mig för innan. Pica tackar sin mormor (min mamma) för sin fina present! Nu kan hon verkligen leva upp till sina diva-later ordentligt  
Igår kväll blev det även ett ridpass, visade sig bli det bästa hittills! Pica var mycket bättre under framskrittningen, nästintill avspänd. Sedan var hon lite spänd början av galoppen men därefter jobbade vi lite i trav med fyrkant och stora runda spår. Skummet bara flödade i munnen! Pica gillar nog att få röra på sig igen   Gårdagens ridanalys: Skritt är den jobbigaste gångarten att röra sig i. Rörelse gör Pica enbart gott! Och nöjdare kan ingen vara efter varje ridpass. 

Mitt hopp om ett fulländat recovery blev också förstärkt när jag pratade med en bekant som själv upplevt återbildning av skadade nerver och uttryckte sig: "Det var den värsta smärta jag någonsin upplevt!" Men att hon efter tre månader var i princip som vanligt men ändå kunde ha lite känningar ibland. Nu hade ju hon en betydligt värre orsak till sin nervskada än Pica så, mitt hopp fortsätter leva!   

Nu ska jag sätta igång med lite plugg.
På återseende!

// therre

Mitt nya motto "Positiv till motsatsen är bevisad" lever jag fortfarande efter men jag ska erkänna att jag haft ett litet mini-breakdown nu i veckan. Drabbades av känslan av total hopplöshet! Allt i livet kändes fruktansvärt orättvist och hopplöst, vet inte vad det berodde på riktigt men det var lite så jag kände. Det tar på krafterna att hålla hoppet uppe även om man kanske inte märker av det alltid. Men efter ett mini-breakdown är jag åter tillbaka som mitt "vanliga" jag.

Har ridit på Pica nu i två dagar. Första dagen, onsdag, hade jag bestämt mig för att prova rida enbart skritt och galopp eftersom Pica hellre väljer galopp än både skritt och trav när hon är lös i ridhuset. Sagt och gjort så ledde jag fram henne ca 10 minuter och sedan hoppade jag upp. Skrittade ett varv uppsuttet och därefter fattade jag galopp. Stod upp i lättsits och lät henne bara rulla på, kontroll på det frisk tempot. Pica frustade ljudligt. Sen tog vi en liten skrittpaus och varvbyte, sen galopp igen. Efter den galoppen borde jag ha slutat eftersom Pica skrittade med enbart lite, lite svanspiskning. Rättså tillfreds i kroppen och nöjd. Men jag tänkte att jag ville köra galopp en gång till i varje varv. Dåligt beslut! Pica tappade sin avspända kropp någonstans på vägen och allt blev pannkaka. Hela passet slutade dåligt egentligen, kanske en orsak till mitt mini-breakdown?

Igår torsdag blev det "ridning" igen och denna gången tog jag pelhamet eftersom jag inte ville ha några större diskussioner plus att hon fungerar så bra på det i vanliga fall. Märkte redan från början att hon kändes mer tillfreds när vi skrittade fram. Så när jag väl hoppade upp provade jag att skritta henne på kort tygel och jobba lite på fyrkanten. Fungerade jättebra! När jag sen skulle fatta galopp fölg bakbenen i luften men med ett lite skarpare bett i munnen kunde jag istället sätta tillbaka henne och vinna den diskussionen. Sen galopperade hon jättefint! Runda stora språng runt fyrkanten och ljudliga frustningar. Lika i båda varv, så efter en galopp åt vardera håll fick det räcka. Gjorde en snabb analys och kom fram till att problemet inte bara är hos Pica utan även hos mig. Det sitter i båda våra huvuden att allt är problem så nu ska vi lösa dem! Sen påverkar ju lårkakan självklart, men den börjar bli bättre. Så nu kör vi igång lite försiktigt. Mestadels skritt och galopp för att sedan prova lägga in lite trav och lite mer "arbete", så får jag väl se hur det hela artar sig.

 
Kanske är vi igång någon gång i sommar?

 Annars så har jag kommit på att när man är van att rida i princip varje dag och helt plötsligt inte gör det så förtvinar musklerna. Har börjat få så spända axlar och nacke, kanske också kan bero på att jag läser en hel del i skolan? Så jag har funderat på att införskaffa mig en sådan här:

Back on Track´s produkter är ju i särklass det bästa som finns! Tog padden från min ryggvärmare och lade på ena axeln och upp lite i nacken. Efter 20 minuter så kände jag redan skillnad! Så kanske, kanske. Kommer iaf bli ett besök hos Back on Track´s monter i Scandinavium, som endast är en vecka bort nu! Jippie!!! Har lite planer på att köpa en blå fleece från Newmarket, får se vad som har med sig ner dit. Spännande, spännande!

Nu ska jag sätta fart med lite plugg i Kvinnofridskunskap, läsa, läsa, läsa. Sen stallet för att pyssla med Pica och Putte innan jag ska ha två lektioner på ridskolan. Imorgon ska jag åka till Örebro för att förhoppningsvis shoppa kläder till mig själv.
På återseende!

// therre

Jag är så arg, besviken och ledsen på mig själv som hästägare. På den okunskap och obefintliga tankeverksamhet som funnits hos mig den senaste tiden. Fruktansvärt dålig hästägare är vad jag är!

Bakgrunden till det hela kommer nu:

Igår fick Pican massage av en jättduktigt tjej, P, som utbildar sig till hästmassör. Hon berättade att Pica var fruktansvärt spänd i heeeeela kroppen. Pica var mer vild än tam igår men ibland så kunde hon slappna av, men därefter var det emellanåt panik i blicken och pisk med svansen och sparka med bakbenen. Men P var väldigt lugn, metodisk och bestämd. På lårkakan kunde hon massera ordentligt och Pica njöt till fullo! Hon föreslog efteråt att jag skulle testa och ge Pica magnesium eftersom det har en tendens till att lugna nervösa hästar.  Så när jag kom hem googlade jag och fann olika resultat. Stod på ett ställe att det var bra för muskel-  och nervfunktion, fungerade bra på nervösa hästar, ingen märkbar skillnad på andra hästar, inget vetenskapligt bevis på att det skulle lugna nervösa hästar osv. Så jag bestämde mig för att ringa ATG för att fråga. Där fick jag istället förslaget att ge ett mineralfoder, eftersom de inte förspråkade alla typer av tillskott och eftersom magnesium inte var jättebra om det skulle bli överdosering. Men då slog det mig! Pica har ju inte ätit någon typ av kraftfoder under en lång period och senaste veckorna har hon enbart ätit 0,5 kg vilket inte alls täcker behovet av mineraler. På KRAFFT sa dom att 2 kg grund ger ett dagligt intag av mineraler.
Så jag känner mig så fruktansvärt dåliga som hästägare som inte ens tänkt en tanke på detta! Så idag åkte jag och köpte mineraler, B- och E-vitamin för måååånga hundralappar. Men allt för att hästen heter det ju. Så nu ska hon få tillräckligt av allt och jag hoppas detta kommer hjälpa henne lite bättre med sin stela och spända muskulatur, ihop med rörelse.

Men även om jag gjort en stor miss har jag lärt mig något av detta. Tyvärr måste man ju ibland begå misstag för att lära sig något och det har jag verkligen gjort nu!

Men hur som så verkade Pica bättre idag efter gårdagens lilla massage plus att hon fick sträcka ut ordentligt lössläppt i ridhuset. Hon sprang och sprang och sprang. Riktigt skönt att få ut lite energi tror jag för sen stod hon och sov en stund, plus att hon kunde stå utan täcke väldigt länge utan att bli varken irriterad och skrapa med framhoven eller få panik. Sen blev det en rykt och massage av lårkaka som hon tyckte var väldigt skönt.

På återseende!

// therre

Att få rida andras hästar är något jag nästan alltid tackar ja till. Jag ser det som en ära att få rida någon annans häst, få rida någon annans ögonsten. Så jag tackar oftast ja till sådana erbjudanden. Men igår när jag hoppade upp på Pica igen efter en månads uppehåll så var det som att komma hem. Ingen annan häst kan ge samma lycka som min egen, så är det. Pica är för mig den fulländade hästen! Självklart ska detta ses relativt med tanke på att jag inte suttit på så många hästar egentligen. Men fram till idag är Pica hittills den bästa häst jag suttit på, kanske kan bero på att hon är "formad" efter mig och min ridning   Men det var ett lyckligt moment att få sitta på denna fulländade häst igen, även om det enbart skedde i skritt, så kändes det underbart!

Bästaste Pican   

Åh sommar!

Annars så har jag lagt upp en plan för mitt liv. Om ett år är jag klar med studierna! Då har jag pluggat i tre år och gått ut med Bachelor of Art with a major in Psychology and Criminology, dvs kandidatexamen inom Psykologi och Kriminologi. Dock låter det mycket flottare på engelska   Så då ska jag alltså träda ut i arbetslivet och därefter så har jag en annan plan som jag tänker behålla för mig själv. Men så ser det alltså ut. Om ett år ska jag alltså förhoppningsvis börja jobba inom ett område där jag kan tillämpa mina kunskaper jag skaffat mig på Örebro Universitet. Men sen kan mycket hända under ett år, jag hinner säkert ändra mig tiotusen gånger innan det blir årsskifte 2012/2013. Men en plan är alltid en plan och med en plan har man också ett mål man vill nå.

Om två veckor åker vi mot Götlabörg och Scandinavium där det ska shoppas! Både "vanliga" grejer och hästgrejer, sen ska det ses på lite hoppning och kür (<-- min personliga favorit!). Två veckor är för lång tid...

På återseende!

// therre