...och min frånvaro beror på tentaplugg. Tentan gick som den gick. Blir förbannad när de tar med frågor på litteratur som är tilläggslitteratur aka inte obligatorisk litteratur enligt mig. Så det blir väl "bara" ett G på denna tenta då...

Efter tentan igår hade jag siktet inställt på att handla skor, fina orangea skor från Vagabond. MEN! Fanns det några kvar i storlek 38?? Nej, inte i hela Örebro. Slut på hela Vagabonds lager, slut på alla nätbutiker. Så idag har jag ringt runt till olika skobutiker i Uppsala och funnit ETT par orangea Vagabond Cortona i storlek 38, som nu ligger och väntar på att min bror kan gå och lösa ut dem åt mig. Min dag är gjord!

My precious   

Så vad lärde jag mig av detta? KÖP DIREKT, SLUTA VÄNTA! Trodde jag hade lärt mig detta redan, men icke. Ibland ska man väl ha tur antar jag. Förutom att köpa skor igår hade jag även planerat att köpa ny stalljacka, men jag glömde tydligen att ridkläder inte är gjorda för människor utan för pinnar! Så det blir till att vänta till Ullared och leta där. Suck och pust! Så efter att ha laddat i en heeeeel vecka på att få spendera massvis med pengar kom jag hem från min shoppingrunda med en tränsväska och flugspray, snacka om besviken!

Pica har bjudit på riktiga skitpass denna vecka. I måndags på träningen var hon värre än någonsin och det var bara att gilla läget. Så med huvudet rakt upp i obefintlig form, icke framme för skänkeln för fem öre men ändock massor av vitt skum pinade vi oss igenom en hel träning. Orsaken? Kissnödig och superbrunstig häst! Herremingud!!! När jag släppt tyglarna så ställde hon sig och kissade hur mycket som helst och inte nog med det så skulle hon stanna, varje gång vi gått förbi den snygga Louie (som nu tränade) och kissa! My god! Ibland vill man ha en valack...

Men till tisdagen hade det hela släppt och vi begav oss ut på en lååååång skrittrunda tillsammans med Elin och Åskar. En och en halvtimme var vi ut, nu snacka vi träsmak i rumpan! Men det var ändå mysigt för vädret var helt toppen fint och hästarna super nöjda  

Onsdag sedan red jag ett dressyrpass igen. Denna dag trock på motsattvis mot måndagen genom att släppa bettet istället för att bara hålla i. Men det är ju som sagt bara att gilla läget sådana dagar, snart så släpper det ju. 
Torsdagen bjöd hela dagen på hot om regn och på eftermiddagen värkte det ner. Jag blev först lite ledsen över att min plan om galopp på hoppbanan gått i stöpet, men när det blev uppehåll kunde jag återigen inför min plan. Så efter att ha skrittat och travat fram på vägen så tog vi galopp i lite olika form och tempo. Avslutade med att rida på ordentligt framåt och känna att hon verkligen bjuder och tar i. Och som hon tog i! Jisses, hon kan allt när hon väl sätter fart den lilla damen. Så efter en massa galopp var hon nöjd och glad i kropp och sinne.

Och så igår då blev det vila eftersom jag hade tenta på eftermiddagen med tillhörande shoppingrunda. Idag ger vi oss i kast med lite dressyrande igen och hoppas på att vädret fortsätter vara fint så vi kan ta oss ett pass utomhus ikväll.

Nu ska jag bege mig till Aggerudsspåret för att springa ett varv.
På återseende!

// therre

Torsdagens planer på att gå promenad för hand och smörja sadel gick i stöpet direkt. Fick hoppa in och ha tre lektioner på ridskolan istället. Inget jag tackar nej till, för pengar behövs ju alltid och lektioner är kul att ha   Så när jag var klar vid 19.30 var jag otroligt trött och hade mockningen kvar, vilket gjorde att Pica fick en snabb borst och visitering för att kolla upp om hon fått någon "skada". Har jag brådis någon dag är en visitering av Pica alltid prio ett, vill inte "missa" en eventuell sårskada eller dyl. Det kan ju ibland få förödande konsekvenser!

Igår fredag fick jag återigen hoppa in och jobba på ridskolan, pengarna de bara rullar in! Så jag tog mig ett "tidigt" ridpass på Pica. Tog dagen till ära pelhamet för att kunna rida igenom ordentligt, efter två dagars vila misstänkte jag att damen kanske kunde vara lite stark. Så hela ridpasset gick i lösgörandets tecken. Tempoväxlingar i galopp till att börja med för att få loss spänningar i damen som böjd på lite byten fram och tillbaka till en början, men sen accepterade hon faktiskt att ta bakbenen in under kroppen och inte utanför. Därefter red jag lite öppna på volten i trav, försökte tänka mycket framåt för att jag själv inte skulle hamna i back-läge. Extremt viktigt när jag rider på pelhamet!! Tog ett par skänkelvikningar längs diagonalen i trav så att Pica skulle få stretcha ut ordentligt, även här ett lite friskare tempo med lite mer tvärning. Sedan blev det en skrittpaus för att hämta nya krafter..
När jag tog tygeln igen blev det galopp-öppnor på långsidan mot spegeln och därefter vända rätt upp. Pica ville inte riktigt rakrikta sig och "sätta sig" i galoppen utan gjorde försök till att bryta sig ur, så mitt val av bett för dagen var mycket bra   Skapade mig en ny aha-upplevelse när jag red upp på medellinjen. Eftersom jag hade henne hyfsat bra mellan hjälperna koncentrerade jag mig på att vrida på huvudet och se vägen när jag skulle rida upp på medellinjen och vips så kom vi rakt upp på medellinjen utan att tappa vare sig ytterbog eller tempo, helt enkelt en otroligt bra aha-upplevelse! 
Mot slutet (efter ytterligare en skritt-paus) red jag öppnor i trav på långsidorna och för att få tillgång till spegel skiftade jag sida av mellanväggen när jag skulle byta varv. Tur man får vara själv i ridhuset ibland   Fick till en riktigt jäkla bra öppna i högervarv en gång. Anledningen till detta var att jag bara gjorde utan att börja tänka. Red en riktigt bra hörnpassering och därefter bara rakt in i öppna, fick återigen en knäpp på näsan av hur viktigt det är med välridna hörnpasseringar! Mäktig känsla är det när man känner hur hästen faktiskt sätter sig/samlar sig med hjälp av öppnan. Pica fick enormt mycket beröm då!!
Avslutade hela ridpasset med att samla henne lite i galoppen på volten, red övergångar samladgalopp - arbetsgalopp - samladgalopp - mellangalopp. Pica är riktigt jäkla duktig när både hon och jag är på humör  

Slutsats av ridpasset: Fick inte riktigt igenom vänstersidan, men ändå något bättre på slutet mot början. Ska bli spännande att få rida idag och se om gårdagens genomkörare gett något resultat. Insåg vikten av att rida hörnen ordentligt varje gång --> bättre förutsättningar för att rida bättre skolor! Insåg vikten av att rida med blicken uppåt och se vägen framåt --> kan rida hästen på ett bättre och effektivare sätt genom att jag kommer ner i sadeln och inverkar mer.

Dags för kandaret snart? 

Nu är vi på g på riktigt! Så ser alltså fram emot kvällens ridpass som säkerligen kommer bli fylld av inspiration efter att ha sett världscupfinalen i dressyr på tv.
På återseende!

// therre

I måndags så såg jag fram emot att få träna igen, men träningen var inget roligt ridpass. Pica var stretig och jag red totalt för jäkla taskigt helt enkelt. Alldeles för mycket hand istället för säte och skänkel. Men det är svårt, sjuk svårt när Pica och jag motarbetar varandra. Vi kunde inte rida något i trav för där bara stretade jag och gjorde fel. I galopp gick det lättare om än alldeles för motigt för att vara "oss". Fick rida en hel del samlad galopp i låg form på volt för att Pica skulle komma loss och framförallt förstå att man inte kan ge sig iväg i raketfart hela tiden. Men fortfarande fruktansvärt dålig ridning från min sida, hela passet!

Men på tisdagen sedan så var allt återställt. Pica kändes väldigt fin, dock kunde jag väl ha ridit lite till (som alltid) för att uppnå ännu bättre känsla och resultat. Men bara känslan av att kunna rida "normalt" utan att behöva känna totalt motstånd kändes väldigt bra. Så totalt red jag nog 20-25 minuter det passet, men det fick räcka eftersom hon antagligen hade lite träningsvärk efter måndagens muskelarbete. Och i tisdags så var min ridning återställd till det normal och kanske till och med lite bättre. Jag kämpar med att tänka på min armbågar och blicken. För med armbågarna intill kroppen så kommer handen rätt --> inverkan blir bättre. Blicken upp och fram --> att man kommer ned i sadeln och kan inverka bättre med sätet. Allt har liksom en orsak!

Ett tydligt exempel på hur det inte ska se ut  

Igår onsdag var equiterapeuten M på återbesök. Hon tyckte Pica hade ändrat sig en hel del i kroppen, i rätt riktning! Och det är även något jag själv uppmärksammat men känns som ett "äkta" bevis när någon "utomstående" konstaterar samma sak, att vi faktiskt både tränar och utfodrar rätt eftersom muskelmassan har ökat hos Pica de senaste fyra veckorna  

En bild tagen igår

Från i början på mars

Syns väl inte så märkbart på dessa (dåliga!) jämförelser-bilder hur Pica faktiskt börjar bli rundare, framförallt över ryggen.  Men det är helt annorlunda i verkligeheten och det är ju det viktigaste!
M kände igenom Pica och tyckte hon kändes mycket bra i kroppen, ännu ett bevis på att vi gör rätt. M sa till och med att "lårkakan" var mycket finare än sist!! Bäckenet låg jättefint och även SI-leden som hon "manipulerade" förra gången. M ville inte göra några större grejer eftersom Pica var så "fräsch". Men hon kände lite på bogarna där vänster bog hade en liten låsning som hon fixade till. Sen fick Pica laser på hela rumpan och efteråt hade Pica fått gelérumpa, avslappnad och fin   Så nu ska jag höra av mig när jag tycker Pica behöver kollas igen.

Känns jätte skönt att ha kollat Pica igen och få bekräftat att allt är som det ska, så nu ska jag försöka ta mig och boka tid för koll av sadel. Om någon i närheten av mig med vill kolla sadel, hojta till! 

Idag ska nog Pica få en promenad för hand, känns som att en två dagars vila kan vara skönt för både henne och mig. Så igår var det förutom besök av equiterapeuten även friseringsdags, ryckte man, klippte hovskägg och tvättade och jämnade till svansen. Så idag ska sadel och träns få sig en omgång med smörjtvålen och det utomordentliga fettet från Veredus (bästa ever!). Så på fredag är det dags, då tutar vi och kör så det ryker!!
På återseende!

// therre

...tomt på inlägg men inte på aktivitet. 3 nya kommentarer väntade mig när jag loggade in och det ger mig stor glädje! Så kommentera på allt ni bara kan, svarar på allt jag tycker är av värde att svara på  

Helgen som gått har jag tillbringat i Uppsala med ett besök hos min bror. Han är tre år äldre än mig och väldigt akademiskt lagd då han pluggat civilingenjör i bioteknik i 4 eller 5 år och nu arbetar som doktorand inom biofysik vid KTH i Stockholm. Kanske löser han världens alla problem i framtiden?! 
Trippen till Uppsala (eller Muppsala som Kina kallar det  ) började vid 7 på lördagsmorgonen och vädret var superfint ända fram till utkanten av Uppsala där det var snöstorm! Snöblandat regn och 1 cm snöslask på backen kändes så där måste jag säga. Tur jag ändå tog min "tjocka" jacka och inte skal-jackan. Hursom så besökte vi Uppsala centrum där jag fyndade hejvilt. En topp, en kofta och två par trosor för under 300 spänn! Hela kalaset uppgick till koftans ordinarie-pris, jag är lite av en rea-fyndare! De flesta av min plagg i min "vanliga garderob" är rea-fynd som jag oftast suktat/klämt/känt på ett tag innan. Det gäller att inte vara för snabb jämt   Inhandlade även ett par löpar-tights (som invigdes i spåret idag och var splendid!). Hittade även en Vagabond-butik där jag fick klämma och prova min nya favoritskor från just Vagabond (vem är förvånad?):

Bild härifrån

 Kan hända att dessa flyttar in till mig när jag fått lön, man behöver väl inte spara jämt?! Och jag behöver ju ett par till skor att varva med...
Efter centrum åkte vi ut till hästsportbutiken Sporren där jag fick klämma och känna på en massa saker igen. Dock var jag lite besviken då det var så litet utbud denna gång mot sist. Men tro inte jag gick ut därifrån tomhänt för det! Precis innan jag skulle gå ut ur butiken plockar jag upp en ryktborste för att känna på en sista grej. Och det är minsann inte vilken borste som helst!! Utan samma typ av ryktborste som jag har idag och som jag letat efter i år och dar då min nuvarande är rätt så sliten  efter ca 10 år användande. Jag blev överlycklig!! Har köpt andra ryktborstar men de är liksom inte lika bra, den här borsten har liksom DET med stort D! Så nu kommer Pica blänka finast i hela stallet  

På lördagskvällen gick vi ut och åt på en grekisk restaurang. Där åt jag fläskfilérullader med fetaoströra, klyftpotatis (riktig liksom!), rödvinssås och sallad. HUR GOTT SOM HELST! Så är man på besök i Uppsala (alternativ bor där) rekommenderar jag ett besök på Tzatziki   
På söndagen blev det hemfärd och väl hemma åkte jag till stallet för att hälsa på Stjärnan och fixa hagen, då hennes kompanjon Ganzy nu flyttat till sitt nya hem.
Ikväll blir det äntligen träning igen, får se om lördagens tömkörning gett något resultat.
På återseende!

// therre

I måndags utövade jag träningsformen TRX, den var rolig att hålla på med. Musklerna brände och flåset ökade. MEN: Är det verkligen värt att träna fortsätta träna något som ger nästan outhärdlig smärta som följd? Den här träningsvärken har varit bland det värsta jag varit med om och då är jag ändå rätt så smärttålig. Så jag ska fortsätta fundera ett tag till.
Min bästa träningsform på gym har hittills varit boxercise men det verkar som om det är "ute" då det inte finns tillgång till det längre vad jag kan hitta bland diverse gym i stan. Det är iallafall en träningsform jag gillar! Men nu har jag börjat hitta löpningen, än så länge på crosstrainer. Men ska väl snart försöka bege mig ut lite mer i spåret också. Löpning är både konditionsträning och mentalträning. Att se en lång djävulsk backe och att bestämma sig för att den ska jag SPRINGA uppför är mentalt stärkande.

Nog om träning utanför stallet och till "träning" i stallet. Eftersom jag haft nästan outhärdlig smärta har Pica fått lite blandad motion. I måndags red jag trots trött kropp ett ordentligt pass på Pica, hon jobbade på fint trots att det var lite motigt emelanåt. Glansdagarna är förbi och vi har trätt in i en motig period nu, men efter regn kommer solsken och glans!   Efter en massa galopp med växlande rättvänd och förvänd så kändes Pica rättså fin att rida, så jag övergick till travarbete men där var hon inte lika fin utan plöjde på framåt likt en bulldozer. Så en hel del öppna-arbete på volten blev det och ziljarders halvhalter. Avslutade när hon kändes helt okej och både Pica och jag var nog lika trötta.
På tisdagen så fick hon som sagt promenera sig, då övade vi lite ledarskap. Kan ärligt erkänna att det är ingen dans på rosor att äga ett sto med väldigt många egna åsikter. Det krävs tonvis med tålamod med den där damen! Men efter 25 minuters arbete så hade hon väl accepterat till ungefär 1% att det var jag som bestämde och inte hon. Kom snabbt framtill att det är sådana här hästar jag dras till. Donia var inte heller en lätt match. Kommer ihåg en gång när vi tränade ledarskap i grupp och övriga tog 5 minuters arbete till att få sina hästar lydiga medan jag fick 5 minuters total lydighet på 60 minuter. 55 minuters slit för 5 minuters mål, njaaaaaa! 

Världens bästa Donia!  

Igår onsdag blev det ett markarbetspass med trav- och galoppbommar. Mina benmuskler gav känslan av att de innehöll blödande sår men vad gör man inte? Man biter ihop och kör ändå! Kan säga att pelhamet var min bästa vän igår, annars hade det aldrig gått att rida på bulldozer Pican. Pigg som en lärka och taggad till tusen var hon, härlig känsla! Travade fint över bommarna när jag väl gjorde rätt och galopperade superbra över bommar i båda varven! Pican var super duktig igår   Tidigare gånger har vi haft en hel del problem med galoppbommar men igår flöt det på riktigt jäkla bra! Blir ett sådant pass någon inom en snar framtid.

Idag blir det dressyr igen, vädret kanske till och med ingiver en ritt utomhus. Har regnat och varit gråmulet hela veckan vilket inte ger sug att rida utomhus när man har ridhus   Men idag kanske....

På återseende!

// therre  

I söndags skrev jag ett låååångt jättebra inlägg med bilder och allt, men som vanligt när man verkligen får blogglust och får till ett sånt där bra inlägg så hänger sig hela bloggplatsen.se och allt försvinner. Måttligt arg blev jag då!
Men jag kände mig manad att anta utmaningen idag igen, so here I go:

Påsken firades traditions enligt med två dagar lokal hopptävling för ponny och häst hos Karlskoga Ridklubb. I år hade vi även divsion 3 båda dagarna vilket innebar en hel del starter och en hel del förvirring och oklarheter. Men vi överlevde! Jag säger bara så här: Överlever man att anordna lagtävling med divsion 3 för ponny, överlever man allt! Många gröna och nya ekipage som ska ut på sin första tävling vilket innebär att man verkligen måste ha full kontroll på alla funktionärspositioner och jag tycker vi ordnade allt super!
Årets nyheter inför denna hopptävling var två nya hinder som mina två idérika och kreativa vänner Andréa och Madde fixat och dolat med hela förra veckan!

Allra först: De traditionella påskhoppningarna har nu fått ett påskhinder!

Med...

...en kyckling! Hur fränt är inte det?!

Sen ett hinder som alla klubbar borde ha, nämligen ett klubb-hinder:

Sjuuuukt snyggt!

Så KgRK`s hinderpark börjar bli en rejäl sådan! Sedan tidigare har vi ju dessa:

Nu börjar det bli kul att anordna hopptävlingar när man har så fina hinder och framförallt när man har en massa bra och arbetsflitiga funktionärer!!!

Pican fick i helgen vila både långfredagen och påskafton pga just tävlingarna, orken finns liksom inte till ridning då. Men det gjorde inte henne något då hon på torsdagen lyckats sparka sig på insidan av ena bak och därmed fått ett sår. Men såret är nu läkt och ser fin, fint ut! Pica har inte hindrats från någon ridning pga sår iaf och det är det bästa och viktigaste.
Ridpassen förra veckan var mestadels dressyr, en dag begav jag mig till hoppbanan för att galoppera. Pica var vild och gjorde lite bus vilket gjorde att jag tog det mer lugnt än vilt vid galoppen. Ville inte riskera att ramla av, det är jag för gammal för anser jag och med den kommande helgens bravader hade det inte passat så bra.  

Så nog om påskens händelser och dags för mig att snart bege mig mot stallet. Idag väntar promenad av en stycken dressyrhäst och en stycken ryttare med fruktansvärd träningsvärk. Första styrketräningspasset på vääääldigt länge skedde igår i form av TRX, en sorts träning med snören från taket. Mycket effektiv träning för ryttare, styrka, stabilitet och balans! Men ack så ont det gör idag, men träningsvärk botas bäst med träning så ett försök till promenad i rask takt blir det idag.

På återseende!

// therre

Den där filuren ovan, med Mimmi i sadeln på bilden, kan konsten att göra sin matte väldigt glad och lycklig! Igår visade hon återigen varför hon är så bra som hon är, värd varenda litet motstånd och värd varenda krona som hon kostar! För igår var hon helt super från början till slut på träningen  

Började med att skritta fram och Pica upptäckte snabbt hålet i mellanväggen som självklart kunde innehålla massor av farliga monster som äter söta prinsess-hästar! Men hur som så blev Pica lite på tårna till en början men slappnade av efter en stund när hon insett att det inte fanns några monster. När jag väl skulle ta tyglarna så skulle hon till att testa med att stanna och tjura, en snabb kick med skänkeln för att visa vem som bestämmer och sen gjorde vi om proceduren med att ta tygeln. Fungerade fint andra gången. Tog trav direkt efter det och redan nu kändes hon fin. Höll om med skänkeln och små kramningar i tygeln så föll hon på plats, fin framåtbjudning hade hon också. Tog därefter galopp för att få igång motorn ordentligt. Sen tog träning vid.

Fick börja med att jobba henne med att hitta formen och ställningen och kontroll på tempo och takt. Gick relativt snabbt att hitta så vi övergick till att rida öppna på volt i båda varven i trav. Pica flyttade super fint! Jag kände själv att jag hade en bra position i sadeln. Efterhand övergick vi till galopp där det jobbades med lite tempoväxlingar och formen, fick sedan vända igenom volten med bibehållen galopp och gå över i förvänd. Här var Pica helt förändrad från innan hon skadade sig. Istället för att sträva uppåt med formen sökte hon sig nedåt! Två månaders vila har verkligen gett strålande resultat på Pican   Hon hade till och med bättre form i den förvända galoppen jämfört med den rättvända och hur ofta händer det?!
Efter den förvända galoppen red vi återigen en härlig trav, taktmässig men det där extra trycket saknas men det kommer tillbaka med mer styrka hos Pica. Hela passet kändes helt kanonbra, trots Picas trotsighet i början. Hon är tillbaka och det med besked!!

Världens bästa häst!

Idag kom ett positivt besked i brevlådan, skattedeklarationen! Efter att ha fått betala restskatt i två år får jag äntligen tillbaka pengar vilka kommer gå till omstoppning av sadeln och kanske något annat skojigt om det blir pengar över. Nu ska jag läsa lite bloggar innan jag beger mig till stjärnan  

På återseende!

// therre  

Söndag igår alltså, den dagen började tidigt med att stiga upp och bege sig mot stallet. Där blev till slut utsläpp av 28 stycken hästar i sällskap med 2 årselever, gick på ca 20 minuter. Med andra ord flöt det på kanon-najs! Gillar snabba, smidiga utsläpp med duktiga stalltjejor! Sen intogs frukost och allehanda snick-snack i några timmar innan det var dags att hjälpa Sara och Bemi i deras 4e dressyrstart någonsin. Framridningen gick superbt för dem! Bemi har nog aldrig sett så fin och avslappnad ut! En vinst för dem bara där   Inne på banan blev det en spänd Bemi som såg många spöken här och där men Sara löste alla problemen toppenbra! Så nu ser jag fram emot att få åka iväg med dem till nytt ställe för tävling   Själv måste jag erkänna att jag blev rejält tävlingssugen! Så jag slängde ett snabbt öga på tävlingsterminen och såg att augusti kanske kan vara ett bra mål, då kanske vi är tillbaka där vi avslutade. Återstår att se, men jag tar sikte och mål på att kanske, kanske starta i augusti igen..

Gårdagen bjöd inte bara på tävling utan Pican skulle ju få sig en omgång också. Så på eftermiddagen blev det borst och sedan på med grejer för att bege mig till den enda lediga ridbanan på anläggningen, dressyrbanan. Pica tyckte det var lite småläskigt att gå dit bort men det gick fint. Väl där insåg jag att underlaget var helt splendid för ett härligt dressyrpass på min fina Pica. Framskrittning ett par varv innan jag tog tygeln, såg mörka moln som tågade in över oss men tänkte att det nog inte gjorde så mkt med lite regn. Så lite arbete i skritt och därefter trav. Hann väl inte ens trava fram ordentligt innan vinden ven till och snö började falla, fortsatte rida och tänkte att det var ett bra tillfälle att träna på lite annorlunda väder. Men två sekunder senare blåste det till och hagel regnade ner över oss, vinden ven från alla kanter och Pica tyckte inte det var särskilt kul och gjorde två ansatser till att sticka. Så jag beslutade att det inte var värt att fortsätta. Så med korta tyglar och stadig skänkel om Pica, begav vi oss hemåt i hagelstormen. Såg knappt något utan fick kisa under hjälmen och lita på Pica helt enkelt. Ju närmare stallet vi kom desto mer blåste det! Skrattretande var det väl när det 30 minuter senare var sol och uppehåll igen, men då hade Pica redan fått betfor, BoT-paddar och täcke på sig. Så då fick det vara!

Ikväll blir det träning igen, har bytt träningstid till måndagar eftersom jag går i skolan de flesta torsdagar och det passar sig bättre så. Träna måste man ju!

På återseende!

// therre