Ja nu jäklar känns det som att Pica och jag börjar klättra ur vår låååååånga svacka, sakta men säkert.
I förra veckan på träningen kändes hon fin, i fredags kändes hon fin. I helgen fick hon longera och vila sig. Igår måndag kändes hon fin och idag ännu finare!

Igår skrittade jag fram ca 15 minuter. Jag har börjat med en "ny" grej som är under prövotid nu. Det är att jag skrittar fram och under tiden så ser jag till att Pica skrittar alert med framåtbjudning hela tiden, även fast vi är på lång tygel. Emellanåt så kontrollerar jag av att hon svarar framåt för skänkeln, med ett lätt tryck. När hon börjar känns ordentligt alert och går kvar i ett lite högre tempo av sig själv tar jag tygeln och börjar trava direkt. Pica får trava med huvudet upp i det blå ca ett varv på sträckt tygel innan jag ens börjar plocka ned henne. När jag plockar ned henne så gör jag det genom att böja henne, inner leder och böjer, ytter reglerar böjningen och gungar ihop henne i formen. Och vips så har hon kommit ihop på ett bra sätt som både hon och jag känner oss nöjda och glada med. Ingen mer press och hets på att komma ihop.
Detta har jag provat ca 4 ridpass hittills och det verkar som att Pica tycker mer om detta, ordentlig framskrittning tills hon känns lite "lös" i kroppen och sedan den lite mjukare "ihop-plockningen" av formen. På så sätt så tappar vi inte heller några bakben eller framåtbjudning. Men som sagt fortfarande under prövotid...

   Bild från förra sommaren

När vi väl kommit igång så har det nu både måndag och tisdag blivit lite mer fokus på att böja igenom, och då överböja, med mindre fokus på öppna, sluta, skänkelvikning osv. Utan det är böja igenom som gäller, sen efterhand när Pica väl accepeterat böjningen börjar jag lägga in lite öppnor och slutor, samt skänkelvikningar. Men i nuläget är det viktigaste att Pica inte får bli för rak, för det resulterar bara i att hon blir stark och slår sig fri. Så direkt när hon börjar kännas stark böjer jag henne bara lite extra, utan tvång, utan press.

Man måste ju prova lite nya vägar ibland. Men jag kan ärligt erkänna att det verkar fungera rätt så bra! Pica känns väldigt nöjd och jag kommer åt henne bättre tycker jag. Så inför den stundande tävlingen i helgen så känns det än så länge väldigt bra, men jag säger helt enkelt inte för mycket.

   Idag var hon till och med lite skummig om läpparna
(fortfarande bild från förra sommaren)

På återseende!

// therre

...de bare går och går och inte hinner jag med att skriva. Men i väntan på att varmvatten skall infinna sig i duschen så kan jag skriva några rader om de senaste dagarna.

I tisdags så fick Pica i sällskap med Madde och Ganzy samt Anna och Skutt ta en joggingtur i skogen. Slängde på tränset med pelhamet för att kunna ha någon sorts chans att jobba henne lite grann. Skrittade en hel del på korttygel och jobbade med ställning och att flytta undan för båda skänklarna. Mot slutet var hon rättså mjuk och följsam trots så lite jobb   
Onsdagen fick hon vila eftersom jag hade omtenta mellan 14-18. Var dock klar redan 15.50 så jag passade på att ta mig en tur på stan i Örebro för att kolla in om jag kunde fynda något fint i klädväg. Lite besviken på utbudet faktiskt och kom hem med en enda tröja av stickad lite "pösigare" model, blå randig i olika nyanser.

Igår torsdag så blev det träning och nu kan vi snacka muskelarbete och "strech-ridning" på hög nivå! Efter lite öppna, sluta, förvänd öppna osv på volt red vi öppna och förvänd öppna på fyrkanten med lite överböjning och tryck framåt. På slutet fick jag rida i galopp på volt och överböja och få Pica att släppa till det där lilla extra. Ett riktigt svettigt men härligt ridpass!
När jag hoppade av var jag helt mör i benen, de var som spagetti. Ett tecken på att jag verkligen ridit på den fina bruna alltså. Idag upptäckte jag att jag hade träningsvärk insida lår och de djupare magmusklerna, vilket också tyder på att gårdagens träningspass inte bara var träning för Pica utan även för mig. Men efter det passet var Pica riktigt bra alltså. Och jag kände att ridningen med pelhamstången gett lite resultat för hon var inte alls lika "hängig" som hon brukar utan jag kunde lätta av utan att hon" tackade och tog emot och körde upp huvudet och tog bulldozertrav". Utan lätta av och kvar gick hon.

Idag red jag på utebanan och lämpligt nog så låg det ett par bommar som ramade in en perfekt fyrkant på den stora banan. Började med att först skritta Lübeck och tillbaka på vägen, sen skritta lite på hoppbanan där Frida och Sessan joinade. Så vi skrittade nog cirka 15-20 minuter. Tror nog jag ska börja varje ridpass med att skritta fram så länge på Pica. För idag var hon också väldigt härlig att rida. Dock upptäckte jag att jag är lite för "rädd" att lätta av så mycket som behövs, så jag rider och smyghåller Pica lite vilket är helt fel!! Jag måste ju lätta av och låt henne bära sig själv, annars kommer vi inte särskilt långt. Läxa till mig alltså.

Nu ska jag strax hoppa i duschen. Min kropp är rätt trött efter två dagars jobb med ena dagen 3 timmars reklam körning och idag 3 timmar med Ikea och Biltema kataloger, det är rätt tungt. Sen adderar vi ett hårt träningspass under gårdagen också. Imorgon tar jag sovmorgon för att sedan möta upp Madde på stan för en sväng om och sen blir det insläpp av 28 st hästar och longering av en stycken Pica innan kvällen är kommen med middag + utgång med tjejerna.

På återseende!

// therre

Då var det måndag igen och en vecka kvar till jag börjar min fjärde termin vid universitetet. Denna termin kommer vara lite mer betydlig då jag ska skriva min första C-uppsats inom Psykologi. Schemat är hektiskt då inte mindre än fyra stycken tentor skall avbetas under tiden som uppsatsen skall påbörjas. Men efter v 43 hoppas jag att jag kan hålla fullt fokus på enbart uppsatsen, då är nämligen tentorna över och med lite förhoppning har jag också skrivt VG på alla fyra   (det är ju smart att sätta press innan man vet vad kursen innebär?)

Men först har jag ju en stundande omtenta som sker på onsdag. Ber till gudarna att jag fokuserat rätt i min pluggning denna gång och att jag klarar den. Men ska verkligen ta mig tid denna gången. Sist stressade jag mest igenom bara för att få den gjord, motivationen var inte på topp då. Men nu så är målet att bli av med skiten och klara den! För om jag klarar den har jag bara roliga saker kvar under mina år som är kvar på universitetet   

Men nu till helgen som gått. Pica har haft en vilodag med en liten promenad. Pica tycker det är väldigt spännande att vara på promenad själv och levde ut till max genom att frusta och blåsa genom näsborrarna och ha svansen rakt upp med tillhörande passage-trav-skritt. Allt detta för att hon såg ett par hästar som gick på sommarbete ca 100 m bort. Jaja, det är ju tur det finns lite liv i hästen, hihi   

Lyckades få en fin bild på Pican när vi kom tillbaka till stallet. Bilden manipulerade jag lite med en app jag laddat ner till Iphonen.

Appen heter Instagram

I söndags red jag tillsammans med Madde och Ganzy. Först skrittade vi ut en sväng. Bort på vägen, genom dungen vid Fisksjötorp och sen ut och runt gärdena och tillbaka längs med vägen. Sen red vi på hoppbanan där det var full aktivitet med hoppträning. Men då får man träna koncentrationsförmågan lite extra helt enkelt. Jag red återigen på pelhamet, dock kändes Pica lite som om hon gick med handbromsen i så idag ska jag rida på "vanligt bett" igen. Vill inte tappa någon framåtbjudning inte!
Red först fram i trav runt hela hoppbanan, flyttade henne lite åt båda hållen och arbetade med att få henne rundare och djupare i formen. Sen tog jag galopp och red små tempoväxlingar, tyckte inte jag fick henne riktigt så bra som jag ville. Kändes lite segt. Sen hittade jag en liten fyrkant längst upp på hoppbanan, där det även är som brantast då hoppbanan är belägen på en lätt nedsluttning. Men där red jag skänkelvikningar och de fungerade riktigt bra undan vänster skänkel. Fick till den där skänkelviknings-känslan till och med!
Lite galopp på volten och sedan trav där jag bara jobbade med att rida på framåt och få henne att runda och sänka sig som avslutning. Hon kändes bra, dock lite handbroms som sagt och jag kände att jag red bra också. Så ett bra ridpass helt enkelt!

   Pica med sin "nya" nosflyveil

Pica och Ganzy på väg hem från sommarhagen

Nu ska jag läsa bloggar, sen återgå till pluggningen.

På återseende!

// therre 

Igår fick jag ett brev hem i brevlådan. Jag är löjligt förtjust i att få post, det bästa som finns nästan. Brevet kom från CSN där det meddelades att jag fått beviljat studielån inför det kommande läsårets studier. Och vad gör man inte när man vet att det kommer trilla in pengar stadigt på kontot de kommande 10 månaderna? Jo, man shoppar på nätet så klart!

Klickade runt på lite hemsidor med hästprylar (vad annars liksom?) och kom till slut in på Fortes et Liber´s hemsida med deras fina och coola prylar. Vill egentligen jättegärna ha pannbandet med pärlor men det finns tydligen bara i mörkbrunt läder och jag är helt emot att bland olika läderfärger så det får liksom vara. Men istället klickade jag hem ett nytt fint tävlingsschabrak!

Tror det här kommer göra så vi vinner alla tävlingar framöver!
(feel the ironi...)

Så nu hoppas jag bara att det hinner trilla in här hemma innan nästa tävling. Och att det är så bra som jag faktiskt tror det är. Fint är det ju i vilket fall!

Idag får Pica vila eller promeneras beroende på vädret. Skulle egentligen ha skrittat ut med Frida och Sessan men de skulle så typiskt bort just ikväll. Och skritta ut själv är ingen idé eftersom Pica inte är så snäll alltid när man kommer längre bort än Fisksjötorp.
Nu kolla runt lite efter fler saker att möjligen handla innan jag sätter mig för att titta på mina papper inför den stundande omtentan.
På återseende!

// therre

Idag fick jag rida på morgonen eftersom jag ska fika med två kompisar ikväll. Jag har bakat, en förhoppningsvis, god smulpaj med äpplen från trädgården i, Mums!

Men åter till ridningen idag. Red på pelhamet igen och idag var Pica ännu bättre än igår. Lite tjafsig i början, klart hon måste testa om det går att bestämma men när hon väl inser att det inte går ger hon sig.
Gjorde samma sak som igår, direkt fram i trav när jag väl tagit tyglarna. Det blev ju några steg där hon var kraftigt övertygeln men efter ett par varv i trav med några tio meters volter här och där så började hon komma ihop och runda sig istället.
Jobbade henne en liten stund på volten i trav, böja igenom och runda till i sidan och kontrollera att hon kunde ligga kvar i böjningen även om jag slutade ta ledande tygeltag. Framåt i galopp och idag syntes det ännu tydligare att det är här hon är svag, framförallt i vänster galoppen. Så nu gäller det att arbeta upp styrkan! Galopperade lite i båda varv och fortsatte med att bara böja och runda till henne i sidan. Sen gick jag ut på fyrkanten och red lite diagonala skänkelvikningar. Gick kanonbra! Visst fick jag vara med och parera lite, men nu flyttade hon sig faktiskt i skänkelvikning med korsade ben.
Mot slutet var hon helt underbart fin! Takt och luft i sin trav med en rund välvd hals och jag kunde bara sitta och "glida runt". Hon var riktigt, riktigt avslappnad och skummet flödade i munnen på henne. Hennes öron gungade i takt med traven och ja, hon var helt enkelt mer tillfreds än hon någonsin varit!
När jag väl hoppade av så stod hon helt stilla utan att röra sig, hon var trött kan man säga. Duktiga häst!

Tänk att ett litet bett kan göra så jäkla stor skillnad. Det är verkligen som att sitta på en helt annan häst nu. Men nu är ju arbetet att stärka upp henne eftersom att jag den senaste tiden har ridit runt och "burit" på henne, så nu är det dags att hon börjar bära sig själv.

Som avslutning vill jag rekommendera en produkt jag inhandlade senast jag var på Hööks, Silicon Drops. Riktigt, riktigt bra! Höll vad de lovade om att vara den bästa "svansutredaren". I detta nu håller jag på och "provar" hur länge det håller i sig. Tvättade svansen i tisdags och igår morse tog jag i dropparna för första gången. Idag när jag kom var svansen lika len och glansig som dagen innan.

Här kan du köpa

På återseende!

// therre

I morse blev det ett träningspass med hjälp från backen. I munnen hade Pica fått en pelhamstång i syntetmaterial enbart för att prova något lite skarpare för att jag inte orkar hålla henne --> jag kan lätta av och bli mjukare i handen --> förhoppningsvis gladare häst!

Jag gillar egentligen inte att behöva betsla upp hästar, utan är lite av en "man ska kunna rida dem helt lösgjorda på vanligt tränsbett". Men nu har ju det uppenbarligen inte fungerat på Pica så då fick jag ändra på mina principer och det blev till en bra ändring.

Efter att ha fått hjälp med att passa in det, jag ska väl erkänna att jag är helt värdelös på det här med bett eftersom jag har mina små principer. Så jag när jag igår försökte börja passa in det på egen hand hade jag tydligen satt det helt upp och ned. Ett tydligt bevis på att jag verkligen inte kan alltså    Det var ju tur att jag inte hade hunnit rida med det så!

Men med bettet på plats, på rätt sätt(!), så kunde jag sedan hoppa upp i sadeln. Efter framskrittningen så tog jag tygeln och direkt fram i trav utan att greja något alls. När vi väl var i trav och bara travat några steg så formligen droppade det skum ur Picas mun, det har väl aldrig hänt på flera månader om ens någon gång! Ett bevis på att hon gillade sitt nya bett?
Fick rida runt ett tag först på fyrkanten med lite volter för att jobba med böjningen och ställningen innan vi gick in på en 20 meters volt. Där jobbade jag enbart med att få Pica att komma ihop och sänka sig i formen. Vilken jäkla skillnad på häst! Nu kunde jag rida med en lätt hand och skänkel intill utan att hon stack iväg, jag fick ju till och med driva henne framåt!  Kunde fatta galopp utan att hon drog iväg eller slog sig fri, utan bara galopphjälp och lugnt framåt. Helt otroligt! Avslutade med att rida öppnor på långsidorna och det gick strålande, bibehållen form, takt och tempo. I båda varven till och med.
I galopp blev det lite kämpigare och Pica visade en tydlig svaghet i vänstergaloppen. Den blev orytmisk i öppnan, allt enbart för att hon inte längre kunde försvara sig genom att dra iväg.

Hela detta ridpass kändes väldigt, väldigt bra! Kände att nu hade jag hittat tillbaka till min gamla härliga positiva Pica igen. Så nu ska jag rida på pelham imorgon också och sedan får jag låna ett vanligt två delat i syntet av Åsberg. Kanske, kanske är det det här hon vill ha helt enkelt. Jag får trixa och fixa lite nu, men det känns som att det finns en lösning på våra problem nu.

På återseende!

// therre

Efter att Pica fått gå i skritt och galopp under lättsits i två dagar och en dag med enbart "lös-motionering" i ridhuset, dvs sprungit lös. Så var Pica superduper fin idag när jag longerade! Hon har nog aldrig varit så fin som hon var idag!! (På lina alltså)

Hon fick börja med att värma upp med linan knäppt över nacken och sedan i båda varv, skritt, trav och galopp. Redan här började hon söka sig självmant nedåt. Efter "framlongering", satte jag longerlinan genom bettringen och i lägsta ringen på gjorde på innersidan och inspänningstygeln på utsidan. Sedan lite skritt som pust och därefter trav och galopp. I traven var hon riktigt fin, hon sprang med en rundad låg hals och såg riktigt, riktigt tillfreds ut! I galoppen var hon inte lika fin, men efter att ha fått galoppera igång lite ordentligt så blev hon helt okej där med. Varvbyte och lika fin i traven som i föregående varv. I galoppen blev hon lite högre i formen, men efter att ha fått galoppera på lite rejälare så började hon sänka och runda sig i halsen.

Imorgon så ska jag hoppa upp i sadeln och rida som vanligt igen. Det blir självklart med hjälp från backen eftersom jag valt att inte rida vanligt förrän jag kunde få hjälp vid ridningen. Så imorgon sker det igen....

På återseende!

// therre

Efter gårdagens minst sagt katastrofala ridpass (återigen!) valde jag idag att inte "rida". Jag kom till stallet, mockade, gjorde maten, borstade, tog fram grejer. Åsberg undrade om jag verkligen inte var så pepp på att rida och jag svarade helt enkelt: JA! För det var jag inte och har inte varit på länge känns det som. Det är inte kul att rida om man bara ska bråka med sin häst varje dag   
Så idag började vi med att skritta en sväng i skogen. Nu snackar vi skog!! Den lilla stigen som en gång funnits där, är idag täckt med gräs, några stockar och lite ris och buskar. Så Pica fick verkligen lyfta på benen ordentligt! Men hon kändes glad, öronen framåt och traskade på glatt utan några som helt bekymmer trots den begränsade framkomligheten.

När vi skrittat en stund gick vi till hoppbanan där vi skrittade ett halvt varv och sen tog vi galopp.

   Det var jag, Pica och kråkorna på hoppbanan

   En stor kråka hade tagit plats på planket och Pica höll då på att dö   

Galopperade runt i lättsist med enbart kontakt mellan hand och mun utan några som helst krav. Galopperade 5 varv åt höger, skrittade 1,5 varv, galopperade 5 varv åt vänster. Sen upprepade vi detta en gång till. Mot slutet av varje galoppsession började Pica söka sig självmant neråt och komma upp med ryggen. Hon kändes nöjd!
Efteråt kom Frida och Sessan lägligt så vi skrittade av med dem på vägen en stund. Det var trevligt!

Så imorgon kommer ridningen bestå av samma sak, skritt och galopp med enbart kontakt mellan hand och mun. Vi sänker lite på "kraven" och kör lite på lågvarv.
Nu ska jag bege mig till Maddelito   
På återseende!

// therre